The sweet life in Rio

Vi var på restaurang sista kvällen med Thais, Michelle, Dede och deras barn. Michelle hade valt ut en helt fantastisk restaurang. Restaurangen låg utomhus och man satt under enorma bambuparasoller. Det fanns även små hyddor man kunde sitta i en våning upp men då barnen var med var detta tyvärr inte tillåtet för oss. Men det gjorde inget, maten var fantastisk, servicen och Caipirinhan likaså (de har över 100 olika sorters Cachaca där, vi fick provsmaka några efter middagen när barnen hade gått hem).

Vägen dit var lite spännande dock. Jag får tydligen inte lov att vinka in taxibilar längre när Johannes är med. Bara för att jag råkade vinka in den skruttigaste skitbilen som stank Wunderbaum med en chaufför som var ca 95 år (bilen inte långt ifrån..). Jag skyller på att det var mörkt.

Restaurangen låg tydligen uppe på ett berg vid Cocorvado (Jesus statyn). För att komma dit var man tvungen att köra upp för en massa branta kullerstensgator. Problemet var bara att gubben inte visste vart det låg, även om hovmästaren på stället hade ringt och förklarat vägen för honom. Det andra problemet var att den lilla bilen inte klarade att ta sig upp för den sista backen så vi fick åka runt lite för att hitta en mindre brant backe… Vi blev lite sena kan man säga. Men det var värt det när man väl kom fram. Synd att det inte finns sådana restauranger i Sverige.

Det var även en annan liten sak; jag hade råkat lägga mina lunchpengar på manikyr, pedikyr och vaxning på dagen så jag kom dit och tog första drinken på tom mage. Men det är smällar man får ta, vill man vara fin ….. Så det blev inte en jätte sen kväll men det kändes att man varit ute när man vaknade på morgonen och skulle hinna en miljon saker innan 12.30 när taxin kom. Bland annat en flyttstädning, lämna tvätt och åka till Leblon och byta en present stod på schemat. Men jag hann, kom till flygpaltsen i god tid och resan gick bra och nu är man äntligen hemma igen =)

 

 

Sitter just nu på flygplatsen och filosoferar lite medans jag väntar på planet som skall ta mig till Sverige, med ett litet mellanstop i Paris. Det är ju med blandade känslor man sitter här. En del av mig vill ju åka hem till mitt vanliga liv och mina vänner vad allt det nu innebär medans en annan del av mig vill aldrig lämna Rio. Men jag måste säga att jag har lärt mig en del här. Tex:

1.      En taxiresa här nere innehåller minst tre nära döden upplevelser. Bara för att man har körkort betyder det inte att man kan köra bil, det samma gäller nog för bussar tror jag döma av det jag har sett. Det skakar i rutorna i lägenheten på 13e våningen när bussarna dundrar förbi på gatan nedanför, och då är ändå våra fönster och vår balkong riktad in mot bakgården

2.      Vill du ha körkort, har lite extra pengar och känner någon, det räcker med att veta vem de är, på trafikkontoret så kan det lösa sig på en dag. Du behöver inte ens kunna läsa, övningsköra eller köra upp för att få körkort om du har lite kontakter. (detta kan vara en bidragande effekt till punkt 1)

3.      Bara för att staten får in en massa pengar betyder inte det att de behöver lägga det på tråkiga saker som invånarna, vägar, sjukvård etc. Det finns ju så roligare saker att lägga pengarna på, en grodfarm i Manao tex (se filmen Mando Balo som förövrigt är förbjuden här nere)

4.      Enligt staten i Brasilien skall en människa kunna överleva och ev försörja sin familj för det som de kallar minimum lön, här nere är det 503 Reals = ca 2100kr (kan vara en anledning till väldigt hög fattigdom och kriminalitet)

5.      Om du jobbar som polis och känner att din lön är lite låg är det bara att ta saken i egna händer. Det finns ju så många människor i Rio som har så mycket pengar så de kan ju dela med sig i form av mutor.

6.      Råkar du bryta mot en liten lag här så kan du betala dig ur det mesta, om du inte råkar ha oturen att bli tagen av någon av de ca tre hederliga poliserna i Rio.

7.      Världens kändaste strand (Copacabana) borde kanske snarare kallas för avdumpningsplats för avlopp, men går du runt hörnet kommer du till Ipanema i stället och där är vattnet fräscht.

Detta är lite av vad jag har lärt mig under mina nästan tre månader här nere. Got to love it..

Nu har tiden sprungit iväg så där igen..

Håller på att planera hemresan för fullt här nu och undrar lite över hur jag skall klara att få med mig allt hem. Thais var här i torsdags och efter ett par öl insåg jag att det var dags att rensa ur garderoben. Det var ju ett ypperligt tillfälle att bli av med det jag inte ville ta med hem. Sedan att man kanske inte var helt i sina fulla fem då var kanske en bidragande anledning till att min garderob numera har krympt till hälften.

Annars har helgen varit väldigt lugn, fredagen blev det först fotbollsmatch med vänner, Brazilien-Holland. Det gick ju inte så bra som alla vet och folk (brassarna) grät öppet. Efter det blev det pizza och soffan. Enligt väderleksrapporten skulle det regna lördag till måndag men nu tror jag att det var första gången de hade fel åt rätt håll så det har varit sommarvärme här både i dag och i går. Så igår var jag och Johannes nere på stranden och kikade på Argentina-Tyskland matchen. Då Brasilien och Argentina är ärkefieende i fotboll hurrade Brassarna på Tyskland, det hade egentligen inte spelat någon roll vem Argentina spelade mot egentligen, bara inte Argentina vann så var de nöjda. Själv började jag hålla på Brasilien, gick över till Argentina när de förlorade och har nu gått över till Tyskland.. Det är det som är det bästa med att vara tjej och egentligen helt ointresserad av fotboll, man kan byta lag hursomhelst. Förlorar ett lag är det bara att byta över till nästa. Kan man inte så mycket om fotboll så har man ju inte så mycket att säga om spelet. Istället får man ju gå efter det jag kan bedömma, spelarnas utseende. Hoppas egentligen bara på att det snyggaste laget vinner =)

I dag är det också sjukt varmt här så nu skall vi snart ner till stranden och bättra på brännan innan det är dags för hemresa.. 5 dagar kvar =)

Jag hade ju insett förra veckan att det skulle vara kallt i Buenos Aires. Jag vet att min familj som nyligen varit där hade pratat om det men jag fick en liten chock då jag själv hade tittat på väderleksrapporten förra veckan, +6 grader på kvällarna och ca 12 på dagarna.. Detta hade ju inte jag packat för. Tog en snabb taxi hem till Thais för att låna vinterkläder. Fick tag i en kappa men skorna var ett litet problem då hon har strl 39 och jag 40 (jag vet, stora fötter men jag står stadigt på jorden i allafall). Det fanns egentligen bara ett par skor i hennes enorma samling som jag kunde ha, ett par UGGS. Ville bara förklara detta innan att det är inte benvärmare jag har på bilderna och jag har heller inte fått ett infall och inhandlat ett par UGGS 10 år efter alla andra, men extrema händelser kräver ibland drastiska åtgärder..

Vaknade i allafall tidigt på lördagen och begav oss till flygplatsen.. Ingen trafik så man kan ju lätt säga att vi var ute i god tid..


On the road again..
Flygresan var lika otrevlig som alla andra flyresor (jag är flygrädd) men vi landar i allafall till slut på flygplatsen i Buenos Aires och får en smärre chock, det är ju kallt ute!! Tar i allafall taxi till hotellet, Marriott Plaza där Johannes hade bokat en svit =)

Utanför den lite överflådiga ingången.
Kommer upp på rummet som är jättefint och börjar packa upp men inser snart att det är svinkallt i rummet! Ringer ner till repan och frågar och de lovar att skicka upp en gubbe för att se på det. Två timmar senare dyker han upp, då hade jag kommit ur ett kokhett bad och fått i mig lite cava så då frös man ju inte det minsta. Men han skruvade lite och sa att det skulle vara fixat efter en halvtimme. Det blev det inte, så det var bara att plocka fram minna UGGS igen och ta ett glas bubbel till. Tyvärr så tror jag att vi fick lite storhetsvansinne över att ha hamnat i ett land som tilverkar goda viner och gott bubbel så det kan hända att det överkonsumerades en del första dagen..

Kallt rum fast varma skor. Johannes tycker att jag ser ut som Patsy i AB FAB (helt hysteriskt) men jag väljer att ignorera det..


Planeraren

Direktören
Då Johannes vart i Buenos Aires en gång tidigare så hade han lite koll på vart vi skulle. Meningen var att vi skulle vi leta upp en liten restaurang där Johannes hade varit sist han var där och där han sa att man kunde få fantastisk biff på Avenida de Mayo. Tyvärr så var den stängd så det blev det en restaurang i Palermo i stället men det var inga problem. Åt den bästa maten jag någonsinn ätit.. De talas ibland om Brazsiliansk innerfilét, den är ingenting om man jämför med den Argentiska..


Lite överförfriskade på väg ut första kvällen
På morgonen dagen efter hade vi bokat en sightseeing tur, väldigt bra om man är i en sådan stor stad för första gången så man får en snabbtur av staden a´la 3 timmar. Vädret var rent ut sagt skit, kallt och regnigt, inte ens mina UGG´s och kappa hjälpte. Men det var en bra sightseeing i allafall med en bra guide.

Kyrkogården (Rigoletta) där Evita ligger begravd.
Jättefin kyrkogård med helt otroliga gravar


Johannes välkommnar in på söndags te.

Nästa stop var en liten marknad i Bouca som omgavs av en massa färgglada hus. Väldigt turistigt dock med en massa souvenirer, det enda vi köpte var ett par vantar (sa jag att det var lite kyligt?)

Utanför toaletten


Ett av husen vid marknaden..
Sista stoppet var en enorm antikmarknad där vi valde att stanna kvar. Gick runt och kikade på en massa fina saker men då jag troligtvis redan har övervikt på mina väskor var det ingen ide att ens fundera på att handla ngt. Men det var kul att titta i allafall.


Antikmarknaden i San Telmo
Efter marknaden skulle vi gå och kika om restaurangen på Av de Mayo, men den var stängd igen men vi hittade en annan brun restaurang längre ner på gatan. Då vi kom in fick man lite sprit och ansjovis (on the house) vilket tydligen var vad man fick på det stället där han hade varit två år tidigare, men som nu var stängt. Köttet vi fick in gjorde ingen besviken.. My gaaaad. ca 1/2 kg mört kött. 2 dm lång och fem cm tjock var biffen, rullade hem efter det..

Den lilla biffen
Då vi kom hem efter lunchen hade vi fått ett nytt hotell rum, på nionde våningen (högst upp) med värme. Ny säng, nya lakan och tom större än den förra sviten..

Då vi har en kamera med världens dåligaste upplösning ser rummet väldigt öststatsgrått ut.. Men det var det inte, snarare mer guldigt, lite ryskinspirerat.
Dagen efter vaknade vi till strålande sol. Snabb frulle på hotellet innan det var dags för shopping. Måste säga att jag var lite besviken först på shoppingen, men det var innan jag hittade nedanstående butik. Placerade Johannes i en stol (i vilken han klarade att somna tre gånger). Heaven on earth, I am telling you!!

Var så upptagen av att gå igenom kläder att jag inte ens märkte att Johannes tog kort.
När väl shopping spärren släppt gick det av bara farten.. På eftermiddagen stannade vi och lunchade i en gammal teater som numera var ombyggd till bookstore. Man satt uppe på scenen och åt. Super mysigt..

I bokaffären
Efter det var vi helt slut och ramlade in på hotellet.

Äntligen sol. Johannes i parken utanför hotellet

Johannes resultat efter en dags rastande av VISA kortet


Mitt resultat efter en dags galet shoppande.
Dagen efter hade vi vår första sovmorgon innan vi gick tillbaka till 1/2kg biffstället för en lunch, avslutade med en öl i vår solen. Eftersom att både jag och Johannes missade den svenska våren i år kändes det bra att få lite vårkänslor igen =)

Eftermiddags öl i solen

Avenida 9 de Julio
Avenyn som går igenom Buenos Aires med 12 filer åt vardera håll. Det tar ett litet tag att passera gatan om man säger så. Flygresan gick lite bättre denna gången, vi landade "hemma" i Rio igen vid tio på kvällen.  Har haft en underbar helg med min älskling. Har jag berättat att jag har världens bästa kille?
Kram på er